Jag är en person som sprang för första och enda gången till tunnelbanan 2003 och som nu har bestämt mig för att bli en joggis. Grottis är platsen där jag bor, samlar mina tankar och får energi till att dela denna galenskap med er!

onsdag 31 juli 2013

Mer elände än springning

Igår lyckades jag klämma in två varv runt spåret redan innan frukosten! Kändes verkligen superbra att inleda dagen på det sättet. Att jag dessutom, utan Pt, lyckades pusha mig själv till att prestera min näst bästa tid någonsin, gjorde inte dagen sämre! Denna dag inleddes med hotellfrukost, vilket också är en toppenstart på en dag, så planen var att ta en eftermiddagstur istället. Men, ni förstod säkert redan att det skulle komma ett men och det är inget litet men heller... MEN, saker och ting runt omkring mig och Pt:n hade unisont bestämt sig för att nu var "bäst före" datumet nått.

Redan innan denna dag startade så hade min mobil pajjat och datorn kraschat. Lampan i badrummet har, trots byte av såväl lysrör som glimtändare, en sådan lång fördröjning innan den tänds, att jag lärt mig att sminka mig i mörkret. Om ni ser mig på stan och jag ser ut som Magica de Hex så är det inte för att nyss nämnda påstående är felaktigt, det är bara en ny stil jag provar. Garderobsdörren benämns numer i plural, då den valt att dela på sig. Altandörren kan jag inte öppna när jag är ensam hemma, för jag har inte kraften att stänga den själv eftersom stängningsmekanismerna valt att gå skilda vägar. Och i förmiddags bestämde sig då tvättmaskinen för att våra kläder var för rena och oljade in dem istället. Detta ackompanjerat av ett sådant buller och en hel del smällar att jag var säker på att kommunens miljönämnd skulle skicka oss ett föreläggande. Vi ville då ta bilen till närmaste försäljningsställe, men det ville inte riktigt bilen. Den hade bestämt sig för att det där med att växla inte var något den ville syssla med längre. Men vi lyckades lura den lite genom att lägga i backen innan vi startade bilen, med hopp om att den skulle gå med på att lägga i en annan växel i nedförsbacken. Efter mycket trilskande tog vi oss både till och från butiken.

Vi fick hjälp av underbara pappa att både få bort det gamla eländet till tvättmaskin och in med den nya. Allt i ett kraftigt regnväder naturligtvis. Tur att mamma sken som en sol i alla fall! Lyckades till och med få med mig en ny mobil hem...MEN naturligtvis passade inte simkortet i den, men den är ju fin i alla fall där den ligger klarblå och oanvänd i sin kartong. Lyckligtvis fungerar den nya tvättmaskinen galant och Pt:ns nya vita tröja kom ut i en fin ljusrosa kulör!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar